Jag älskar dig,finns ingen som jag älskat så. Och kommer aldrig finns heller. Du betyder allt för mig,men du kan inte inse det. Du tycker inte jag förstår,du tycker jag är omogen som inte kan acceptera,kanske jag är,eller kanske inte? Jag vet faktiskt inte.
Vill bara att du ska veta att du kommer alltid finnas hos mig,för mina minnen kan inget/ingen radera!

Men jag släpper dig fri hjärtat mitt <3